Skolhälsovården måste återinföras i svensk skola

Debatt
I Sverige erbjuds screening för nyfödda, mammografi för kvinnor och prostatakontroller för män. Men för våra skolbarn, där tidig upptäckt av fysisk och psykisk ohälsa är avgörande, saknas ett system, skriver Sophie Ekman Wretlind, Maria Unenge Hallerbäck och Filippa Mannerheim.

Läs hela artikeln i Göteborgs-Posten här>>>

Orimligt ansvar för elevernas psykiska hälsa

Skollagen urholkar skolhälsovården – och lärare får ett orimligt ansvar för elevernas psykiska hälsa, vårdkontakter och dokumentation.

Filippa Mannerheim sätter i sin debattartikel fingret på ett problem jag tidigare varnat för i Skolledaren. Den nya skollagen från 2010 har urholkat skolhälsovården genom att ersätta det tidigare lagkravet på skolläkare och skolsköterska med den luddigt formulerade ’tillgång till’.

”Skolsköterska light”

Som konsekvens beslutar varje huvudman själv om hur elevhälsan ska bemannas, och lärarna hamnar i kläm med orimligt ansvar för elevernas hälsa, remisser och dokumentation.

I Vägledning för elevhälsa 2016, framtagen av Socialstyrelsen och Skolverket, problematiseras detta ytterligare. Där blandas vård och hälsa ihop, och läraren förväntas vara den som initialt möter barnets oro. Det innebär att pedagoger tvingas agera som ’skolsköterska light’, en roll de inte är utbildade för att axla. Tidigare skickades elever med oro vidare till skolsköterskan, vilket var ett tryggt och tydligt system.

Sophie Ekman, skolöverläkare i Solna kommun. Antirökkampanj — Sophie Ekman Wretlind

”Barn får inte hjälp”

Konsekvensen av att skolhälsovården försvunnit är tydlig: systematiska medicinska, motoriska och psykosociala undersökningar försvann. Många elever lever kvar med oupptäckta sjukdomar eller NPF-diagnoser. I dag lider nästan 20 procent av unga av psykisk ohälsa – ofta på grund av att problemen inte upptäcks i tid.

BUP drunknar i osorterade remisser. I dag kan vem som helst skriva en remiss. Tidigare fungerade skolläkare och skolsköterskor som ett filter, väl insatta i elevernas historia. I dag tvingas rektorer, utan medicinsk kompetens, ta ansvar för elevernas hälsa. Jag har i Skolledaren kallat det en ’rysk roulette’ med barns hälsa.

Jag förstår att elevhälsoarbetet betonar sitt hälsofrämjande uppdrag, men man förbiser att barns fysiska och psykiska hälsa ofta inte följs upp mellan BVC och vuxenlivet. WHO rekommenderar regelbundna kontroller under hela skoltiden, och i Finland har man kvar en tydlig skolhälsovård med egna skolläkare.

I min medverkan i Ring P1 den 30 juli betonade jag att detta inte är en akademisk diskussion – det är fråga om liv som kunde räddats och en lärarkår som inte orkar mer.

Därför måste skolhälsovården återinföras som en självständig enhet i skolan – med lagstadgad bemanning av skolläkare och skolsköterska. Detta är en nödvändig investering i barns hälsa och lärarnas arbetsmiljö – inte en nostalgisk tillbakablick.

Läs hela artikeln här>>>

Sophie Ekman Wretlind har under lång tid engagerat sig i samhällsdebatten om barns rätt till en fungerande skolhälsovård. Genom artiklar och debattinlägg i några av landets största tidningar har hon uppmärksammat både bristerna i systemet och behovet av långsiktiga lösningar.

Här är ett urval av de senaste publiceringarna:

Vi Lärare, 2025-08-05 – ”Orimligt ansvar för elevernas psykiska hälsa” (Klicka på länken för att läsa)
Debattartikel om den orimliga bördan på skolhälsovården och skolledare när det gäller elevers psykiska ohälsa.

Göteborgs-Posten, 2025-03-04 – ”Skolhälsovården måste återinföras i svensk skola”
Tillsammans med Maria Unenge Hallerbäck och Filippa Mannerheim argumenterar Sophie för en återinförd skolhälsovård med fokus på tidig upptäckt och förebyggande arbete.

Skolledaren, 2025-01-14 – ”Skolledare får ett orimligt ansvar för elevernas hälsa”
Betonar de orimliga krav som i dag ställs på skolledare att ansvara för barns hälsa, något som borde ligga på skolhälsovården.

Vi Lärare, 2025-01-09 – ”Skolöverläkaren: Jag håller med – avveckla elevhälsan”
Kommentar till Filippa Mannerheims krönika där Sophie instämmer i behovet av att förändra dagens elevhälsa.

Dagens Nyheter, 2024-12-27 – ”Hälsovården får inte ta slut när barn börjar skolan”
Replik på DN Debatt som lyfter behovet av kontinuitet i barnhälsovården även efter förskoleåldern.

Altinget, 2024-11-07 – ”Academedia har fel – skolhälsovården behövs”
Replik på Academedias ståndpunkt, där Sophie argumenterar för skolhälsovårdens avgörande betydelse för lärande och trygghet.

Altinget, 2023-02-09 – ”Sedan skolhälsovården övergavs råder rysk roulette med barns hälsa”
Debattartikel om de risker och konsekvenser som följt av att skolhälsovården monterats ner.

………………..

Sophie Ekman deltar i Bokmässan 2023 med sin bok ”Skolhälsovården som försvann med skollagen 2010”

Mediaframträdande och youtube

Statssekreterare Maja Fjaestad, HKH Prins Daniel, Rektor Ole Petter Ottesen, KI, och WHO-chefen Sourmya Swaminathan från seminariet Sustainable Health på Nobel Forum, Karolinska Institutet i maj 2022

Sophie Ekman har varit med i många olika medier under flera årtionden.
Hon har intervjuats, skrivit debattartiklar och medverkat i olika TV-program.
Ämnesområdena har ofta varit knutna till hennes profession som läkare, främst inom skolhälsovården, och som framgångsrik fundraiser.
I den här listan presenteras det mest aktuella materialet först i listan.

………………………………………
Ur tidningen Altinget

9 februari 2023

Debatt

Sedan skolhälsovården övergavs råder rysk roulette med barns hälsa

Tidigare var skolhälsovården ett heltäckande skyddsnät och en trygghet för svenska familjer. I dag har den monterats ner, menar Sophie Ekman Wretlind, medicine hedersdoktor Karolinska institutet och skolöverläkare emerita.

Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden, skriver debattören. — *Foto: Stian Lysberg Solum/NTB scanpix/TT*

Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden, skriver debattören, Sophie Ekman, medicine hedersdoktor Karolinska institutet och skolöverläkare emerita.

Det svenska samhället tycks stå lamslaget och ingen verkar förstå varför kriminalitet kryper ner i åldrarna och utanförskapet ökar i samhället.
Svaret är enkelt. Om man känslomässigt överger ett barn kan barnet aldrig få tilltron till någon vuxen och än mindre till samhället.

Skolsköterskorna saknas

Barn som blir övergivna känslomässigt drabbas extra hårt psykiskt om de därtill har en medfödd genetisk ökad känslighet. Sårbarhet ökar också hos barn som lever i dysfunktionella familjer eller har upplevt traumatiska händelser i sitt liv. Barnets känslospröt vibrerar av oro och osäkerhet och behovet av att bli sedd blir extra stort.

Men inte en gång i samhällsdebatten de senaste tio åren har jag hört rop från politiker eller beslutsfattare som kräver att vi behöver återfå skolsköterskor i alla skolor och skolläkare. Vi hör rop på mer socialtjänst och mer polis, men aldrig rop på fler skolsköterskor och skolläkare. Fast de stod för första linjens vård och var som ett BUP.

Tidigare var skolhälsovården ett heltäckande skyddsnät och en trygghet för svenska familjer. Det var lika för alla barn, oavsett etnicitet eller socialgrupp. I skolhälsovården diskuterades allt från psykosociala och medicinska problem utöver att det skrevs remisser.

Barn behöver ett heltäckande skyddsnät

Lika viktigt var att man hade respekt och förståelse för att föräldrar från olika delar av världen kan ha svårigheter att förstå det svenska samhället. En god dialog påbörjades i skolhälsovården och då sekretess råder gick det att skapa lugn och förtroende för det svenska samhällssystemet. Då förtroende etablerades i skolhälsovården med föräldrar och barn gick det lätt att överföra sekretessbelagd information vidare till elevhälsa, BUP, socialtjänst, LSS. Det skapades ett tryggt nätverk som fungerade.

Det fanns också ett annat forum för föräldrar som hade tung problematik och kom i kläm. Det kallades BUS, Barn och Ungdomar som faller mellan Stolarna. Här skapades insatser för de familjer som föll utanför ramarna i den svenska skolan. I BUS ingick skolhälsovården, rektor, skola, barn-och utbildningsförvaltning, socialtjänst, BUP, LSS och ibland även andra aktörer.

Varför har den trygga skolsköterskan försvunnit? Tidigare fanns det en i varenda skola i Sverige. Skolsköterskan var tidigare navet i en skola och stod för det heltäckande skyddsnätet som fångade in alla barn oavsett etnicitet och klasstillhörighet. Det fanns en i varenda skola, från den minsta byskolan. Varför tog man bort screening av alla barn av både skolläkare och skolsköterskor?

Skolhälsovård fanns från andra världskrigets slut i alla skolor i hela Sverige. Den var gratis och en naturlig del av skolan. Det innebar att alla barn fick reda på om de hade oupptäckta sjukdomar, funktionsnedsättningar eller andra svårigheter som krävde extra anpassning i skolan.

Rektorn ensamt ansvarig för barns hälsa

Med skolhälsovården och klassundersökningarna involverades föräldrarna aktivt i sina barns hälsa. Dessutom anmäldes alla barn som hade frånvaro till skolhälsovården. Om frånvaron varade mer än några dagar ringde skolsköterskan och möte med skolhälsovården anordnades inom en vecka för att bringa klarhet i barnets frånvaro.

Skollagen som infördes 2010 har haft en förödande effekt. Den har lett till att barn lämnas i sticket då det lagstadgade kravet på att alla skolor skulle ha skolsköterskor och skolläkare övergavs. I dag räcker det att barn får tillgång till elevhälsan, vilket i praktiken innebär rysk roulette med barns hälsa.

I dag är det rektorn som bestämmer tillgången till elevhälsan. Än mer märkligt är att skollagen låter rektorn ensam vara ansvarig för barns hälsa, fast vederbörande saknar medicinsk utbildning. Det finns alltså inte en skolöverläkare som delar ansvaret med rektorn för att trygga barns rätt till hälsa. Uppdraget ligger inte heller längre på socialdepartementet, utan under utbildningsdepartementet då vårduppdraget är borta ur elevhälsan.

Sjukdomar kunde upptäckas tidigt

Hur kan det vara möjligt att man avskaffade preventiv vård i skolan? Hur kan man undandra barns rätt att få sina sjukdomar och funktionsnedsättningar tidigt upptäckta i skolan? Vuxna har rätt till screening, men i många fall har barn sin sista läkarkontroll före två år ålder på BVC förnekas rätten att få reda på medicinska, motoriska och neurologiska utvecklingsavvikelser.

Hur kan man undandra barns rätt att få sina sjukdomar och funktionsnedsättningar tidigt upptäckta i skolan?

Barnens själ och deras psykiska och fysiska välbefinnande måste vårdas som en skör blomma under skoltiden. Varför överger vi då skolbarn fysiskt och psykiskt i den viktigaste tiden i ett barns liv, den från förskoletid till tonåring? Det går också emot barnkonventionen, som säger att alla barn och föräldrar har rätt få reda på barnets hälsotillstånd.

Finland har kvar skolhälsovård som är statligt styrd och ligger under primärvården. I Finland är barn trygga, lärare har hög status och barn presterar mycket bra i PISA-mätningar. Finland är dessutom hem till ett av världens lyckligaste folk. Kriminalitet och utanförskap som i Sverige existerar inte.

Följ Finlands exempel

Vi vill göra som Finland när det gäller Natoprocessen. Varför inte gällande barns rätt att tidigt bli sedda som just den unika person de är och bemötas av skolsköterska och skolläkare? Finland har 2 300 skolläkare medan motsvarande siffra i Sverige är en skolläkare per 10 000 barn.

Vi kan inte låta barn glida in i kriminalitet i ung ålder för att vi tog bort det statliga kravet på att det ska finnas skolsköterska och skolläkare i alla skolor och att det ska bedrivas preventiv vård i skolan. Tänk om alla skolor, friskolor som kommunala skolor, återfick kravet att alla skolor ska bedriva preventiv vård och vara första linjens vård. Då skulle samhällsansvaret fördelas bredare och diskussionen om vinsterna i välfärden skulle få en annan valör.

Alla barn förtjänar att få bli sedda under skoltiden.

……………………………………………………………………………………………………………………………………

Det är utmärkt att Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för vården, ger ut nya riktlinjer, så att barn och unga med exempelvis adhd och autism kan få bättre vård i skolan och i samhället.
Men problemet är att uppdraget, riktlinjerna från Socialstyrelsen, har en missvisande rubrik eftersom vård i skolan inte längre finns.
Det är en ny verklighet för skolbarn sedan 2010 då lagen om sammanhållen vård för skolbarn togs bort.

Skolbarnens hälsa försummas
Den nya skollagen, som då kom, tog bort skolans tidigare uppgift att vara första linjens vård för skolbarn och även vara ett lokalt folkhälsoinstitut med medicinska fakta och medicinsk kunskap som bas.
Den förebyggande vården och hela kedjan för en god folkhälsa, där mödravårdscentral och barnavårdscentral ingick, klipps nu av när barnen började skolan, eftersom man tog bort skolhälsovården.
Efter detta har ingen i samhället längre ett uppdrag att ge skolbarn vård.
Inte primärvården, inte regionerna och inte Skolverket.

I slutbetänkandet av utredningen om en sammanhållen god och nära vård för barn och unga SOU 2021:78, som presenterades för den tidigare socialministern, Lena Hallengren (S), i början av året, skriver utredaren Peter Almgren:
”Elevhälsans medicinska insatser kommer inte heller att följas, eftersom Socialstyrelsen i sitt arbete bedömt att den verksamheten inte är primärvård vilket har kommit fram i utredningens dialog med Socialstyrelsen. Det innebär att en stor del av hälsan hos barn och unga mellan 6 och 20 år inte kommer att följas.”

Elevhälsa är alltså inte vård enligt Socialstyrelsen. Elevhälsan ligger inte heller under socialdepartementet utan enbart under utbildningsdepartementet.
Rektorerna har nu ansvar för barnens hälsa – men saknar medicinsk utbildning.
Finns det ingen skolöverläkare finns det alltså inte heller någon väl fungerande vård.

Följ Finlands exempel
Detta skiljer oss från Finland, ett föredöme inom skolområdet.
Där finns det en skolhälsovård med skolläkare och skolsköterskor som regelbundet gör klassundersökningar, är en första linjens vård och verkar som ett lokalt folkhälsoinstitut baserat på medicinska fakta.
I Finland har en skolläkare ansvar för 2 300 elever, i Sverige kan en läkare i elevhälsan ha ansvar för cirka 10 000 elever.
I Finland lyder skolhälsovården under primärvården och styrs av både socialdepartementet och utbildningsdepartementet.

Låt oss alltså återinföra skolhälsovården i Sverige och följa Finlands framgångsrika modell där lärare får vara pedagoger och den psykosociala delen sköts av skolhälsovården tillsammans med övrig elevhälsa.
Då får vi bättre vård till alla barn oavsett om de drabbats av fysisk eller psykisk ohälsa.
…………………………………………………………………………………………………………………

Frågan om skolläkare diskuteras nu allt oftare sedan Sophie Ekmans bok kommit ut.

Debatt i Altinget i augusti 2022

”Det gamla folkhemmet, som hade en skolhälsovård, gav ett heltäckande skyddsnät för alla barn.
Detta var Sveriges signum”, skriver Sophie Ekman i sitt debattinlägg.

Medicinen på bilden används bland annat som behandling för ADHD.

Självklart borde alla barn screenas för ADHD, autism, hjärtfel, glutenintolerans, tillväxtrubbningar och alla medicinska sjukdomar som barn kan ha.
Detta skriver Sophie Ekman Wretlind, skolöverläkare emerita och medicine hedersdoktor vid Karolinska Institutet i en debattartikel i nyhetsportalen Altinget på nätet.
(Läs hela artikeln i Altinget här).

Debatt i tidningen Socionomen i april 2022